CENTRALA BEGREPP

RASISM
Vi utgår från en förståelse av rasism som ett system av föreställningar, idéer, fördomar, normer och handlingar som delar in människor i olika föreställda raser eller etniska grupper. Dessa föreställda raser eller etniciteter förknippas med olika typer av (fysiska/psykiska/beteendemässiga) särdrag vilka framställs som medfödda, essentiella och/eller oföränderliga, klassas som mer eller mindre önskvärda och rangordnas i en hierarki av status och makt.
Denna definition ser att olika uttryck för rasism hänger samman även om de kan se väldigt olika ut. Vissa uttryck kan vara medvetna eller omedvetna, uttalade eller ej, legitimerade i regler och lagstiftning eller ej.

Rasismen uttrycks både i mer eller mindre medvetna fördomar, associationer och föreställningar; de materialiseras i bildspråk, stereotypiska symboler, mediebilder, mm. Rasistiska idéer kan också vara sammansatta i ideologier och politiska diskurser. Rasistiska system kan vara sanktionerade i lagstiftning, institutionaliserade i lagar och föreskrifter, men de är också förankrade i handlingar och praxis. Rasism praktiseras i konkreta (diskriminerande) handlingar både i vardagen, i olika sfärer i samhället, och i olika institutioners och myndigheters praxis. Rasism som system innebär att personer som tillhör eller uppfattas tillhöra olika grupper har olika förutsättningar i samhället och status i samhället i stort. En individs hudfärg, utseende, men också namn, födelseort, eller religiös identitet, kan räcka för att bli associerad till en specifik grupp och bli diskriminerad. Det finns många studier och rapporter som visar på hur detta tar sig uttryck i Sverige. Länkar finner du längst ner på sidan. Det finns också uttryck av rasism som riktas specifikt till olika grupper, exempelvis urfolk, romer, judar, svarta, eller människor från Sydostasien och Mellanöstern. Dessa specifika former av rasism har också en egen historisk förankring som bör beaktas.
Rasism finns med andra ord i många former, och därför har många gått över att prata om rasismer i pluralis, i stället för rasism i bestämd form.

Ideologisk rasism
Rasism som ideologi är en världsbild där människan uttryckligen delas upp i biologiska raser och väsensskilda kulturer/mentalitet. Rasism som ideologi har grundat sig i föreställningar om biologi/genetik, men också om essentiella kulturella särdrag, och graderar olika raser i bättre och sämre. En sådan ideologi hävdar uttryckligen att den ”vita rasen” och den ”västerländska kulturen” är bättre och mer värda än andra.Rasismen som ideologi som betonar de biologiska aspekter som ärvs genetiskt brukar kallas biologisk rasism, medan den som betonar kulturella aspekter ofta benämns som kulturell rasism.

Trots att sådan ideologi inte accepteras av de flesta vare sig individer eller regeringar – efter nazismens brott – så lever den kvar. I mer eller mindre obskyra sällskap, men dess olika beståndsdelar sprids även i samhället och påverkar de grupper och personer som i den ideologin anses oönskade eller mindre värda. Så även om många anser att rasism som ideologi tillhör en annan tid eller är besegrad, så måste vi vara vaksamma på hur den alltjämt påverkar samhället. Till exempel i tankefiguren om en oförenlighet mellan ”den västerländska” och andra kulturer/civilisationer.Strukturell rasism<

Om rasism som ideologi kan vara uttrycklig och synbar så syftar begreppet strukturell rasism oftast till att fånga de osynliga mönster som gynnar vissa individer och grupper och missgynnar andra på samhällsnivå. Dessa mönster blir synliga främst genom statistiskt underlag som blottlägger olika gruppers position i samhället, på liknade vis som kvinnors sämre ställning syns t ex i statistik om löneskillnader eller antal timmar obetalt arbete.
Den strukturella rasismen uppstår när olika strukturer i samhället, exempelvis rättssystemet, utbildningssystemet, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden diskriminerar vissa grupper. Den kan också bestå av hinder i olika regelverk som slår olika på olika grupper, t. ex. i hur olika examen från olika länder värderas, eller vilka rättigheter som olika identitetshandlingar medför. Inte desto mindre består den strukturella också av diskriminerande handlingar – som kan vara mer eller mindre medvetna/avsiktliga – som påverkar olika grupper olika gynnsamt. En arbetsgivare som väljer bort jobbansökningar p.g.a. namn som associeras till oönskad, eller mindre önskad tillhörighet. En vårdgivare som förutsätter att en viss grupp beter sig på ett visst sätt och därför underskattar eller missbedömer vårdtagarens behov. En polis som misstänkliggör enbart p.g.a. utseende. En lärare som förväntar sig lägre resultat från en elev och därför missbedömer hens prestation. En journalist som vinklar en nyhet på ett sätt som kopplar individuella brott till kulturell tillhörighet.

Det betyder konkret att det finns bättre eller sämre möjligheteter inom arbetsmarknaden, i lönehierarkin, i bostadsmarknaden, inom hälsa och sjukvård, i rättsväsendets olika delar, o.s.v. Det kan påverka i de mer privata sfärerna som vänskap, sexuella förbindelser och familjebildning.

RAS
Begreppet ras är utifrån vår förståelse av rasism, en socialt konstruerad kategori. Raser finns inte i biologiskt hänseende utan är skapade genom idéer och föreställningar som kopplar fenotypiska drag – utseende – med andra egenskaper som har med t ex psyke och beteende att göra. Ras kan också konstrueras genom att koppla ihop en etnisk eller religiös grupp med egenskaper som personlighet, ”mentalitet”, och tenderar att betraktas som essentiella eller oföränderliga.
Även om rasbegreppet är socialt konstruerad är de individer och grupper som associeras till dessa, ofta omöjligen värja sig från att bli associerad med en viss grupptillhörighet. Det kan sitta i hudfärg, utseende, namn, eller trosbekännelse. En del individer kan till exempel byta namn, eller dölja sin tro och sitt ursprung, eller t.o.m. göra olika ingrepp i sitt utseende, för att passera som tillhörande majoritetssamhället. Oftast innebär det att göra våld på sig själv, och riskera att bli ”avslöjad”. För andra individer är det helt omöjligt att komma ifrån det.

RASIFIERING
Rasifiering är ett begrepp som syftar just till att greppa hur raser konstrueras socialt, i sociala processer. Begreppet rasifiering fångar hur ”raser” kan konstrueras både på basis av utseende som på basis av födelseort, kulturell eller religiös tillhörighet. En ras kan genom rasifiering konstrueras på icke-biologiska antaganden. Samtidigt så kopplar oftast rasifiering utseende med släktskap, födelseplats, kultur, mentalitet och andra psykologiska aspekter.

En viktig aspekt av rasifiering är hur tex religionstillhörighet ”rasifieras”. Blotta misstanken av religionstillhörighet (det kan vara namn eller födelseort) associeras med egenskaper som sammantagna rasifierar en person eller grupp.

Begreppet rasifiering fångar också hur de konstruerade raser varierar genom tiden och sammanhang. Som exempel kan nämnas hur finländare i Sverige rasifierades som ”asiater” (d.v.s. inte européer och i den bemärkelse, inte vita) av rasbiologin på 1900-talet, men i dagens Sverige är det knappt någon som tänker i dessa banor. Eller hur samer klassades som mindre värd (asiatisk) ras av samma rasbiologi, men nu talar man endast i kulturella termer.Rasifiering varierar också beroende på sammanhang. En och samma individ eller grupp, kan rasifieras på olika sätt beroende på vilket samhälle eller område den befinner sig.

Termen rasifiering syftar till att alla individer och grupper rasifieras på olika vis. En kan rasifieras som ”vit” eller ”blond” som ”icke-vit”, eller som ”asiatisk” eller ”europé”. Det betyder att alla är ”rasifierade”, även om denna term oftast används för att beteckna de som rasifieras som ”icke-vita”.

INTERSEKTIONALITET
Ordet intersektionalitet kommer från engelskans intersection som betyder vägkorsning eller genomskärning. Begreppet intersektionalitet syftar till att synliggöra och ta med i analysen att det finns olika maktordningar inom vilka olika grupper marginaliseras, och att dessa maktordningar i samhället interagerar.

Begreppet har sitt ursprung i den svart-feministiska rörelsen. Begreppet intersektionalitet skapades av Kimberlé Crenshaw, som är professor i juridik och ledande forskare inom Critical race theory och genusvetenskap. Crenshaw försökte fånga upp hur svarta kvinnor utsattes för en dubbel diskriminering då en patriarkal könsmaktsordning samverkar med rasdiskriminering. Snart införlivade hon ytterligare maktordningar som inte hade tagits med i den feministiska analysen av det patriarkala samhället, såsom klasstruktur, och att fler grupper hamnar utanför det normativa, på basis av könsuttryck, funktionsvariationer m.m.

Individer befinner sig i olika intersektioner av maktordningar och blir utsatta på olika sätt. En svart man, kan utsättas för rasistiska strukturer, men om han är hög- eller lågutbildad så finns det också en klassaspekt att förstå hans position i samhället. Likaså om han är homosexuell, transperson, tillhör en religiös minoritet eller är invandrare. Om det är en kvinna så läggs den dimensionen till övriga.